Lite sen årskrönika

Jag har träffat människor som jag först trodde inte var min ”typ”. För att det sedan ska visa att det var precis tvärtom. Aldrig något tidigare år har jag skapat så många givande relationer, med dessa människor som jag trodde jag inte skulle överrensstämma med. Så jag får väl lov att använda klyschan ”jag har lärt mig mycket om mig själv” och verkligen vidgat mina horisonter. Och dem goda relationerna som jag redan hade har för första gången fördjupats och nått en annan nivå. Vet inte ens hur det hände? Antar att det är vad man brukar kalla livsfaser. Men som bekant för att något nytt ska in behöver något gammalt åka ut.

Och mitt liv är väl inget undantag vad det gäller universums lagar.

Jo kungahus har störtats. Gråtande damer har stängt sina portar och ädla riddare ridit bort i horisonten för att aldrig mer synas till. Kärleksbrev har också varit inblandade, eller ehum…kanske hatbrev snarare, eller väl låt oss säga en blandning av dem båda. Det har varit ett mycket händelserikt år utan att något speciellt egentligen har hänt. Förutom separationen då. Bubbel på ytan…ett helt krig därunder.

Jag har funnit en tröstande axel där jag minst trodde finna den, och så visa ord att jag bara började gråta ännu mera. Året visdom är definitivt: När man gör det oväntade händer det oväntade. Så sant har det visat sig.

Slutsats: Mitt livs mest lärorika år hittils

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0